annelieakesson

Under den perioden började jag lite växta ur min fina Kompis. Så jag började rida andra hästar mer som var större, men Kompis var fortfarande allt och jag var skötare på den lilla plutta riktigt länge.

 

Men den 12 maj 2007 då var jag alltså 12 år, hade Backahus köpt en ny häst som var storhäst på 162 cm i mankhöjd, så han var tänkt till de vuxna och äldre barn. Vilken häst jag pratar om är ju världens finaste Candyman.

 

 

 

Jag blev helt förälskade i denna häst men visste att det aldrig skulle bli han och jag för att han vara alldeles förstor för mig, men jag hade fel. Jag vet inte exakt när, men det blev Mille och hennes familj som ägde halv hästen sen Backahus andra. Men en helt vanlig lördag när jag som jag gjorde varit lördag mocka till Kompis så kom Mille och prata mig och sa att jag kanske skulle tänka på att fortsätta uppeåt i storleken på häst även att ta hand, men envis som man kunde ville jag ju först inte det, jag tänkte ingen kan vara bättre än Kompis.

 

Men någon lördag senare så hade vi skötarträff och när Ulla fråga vilken häst man ville sköta så sa jag Candyman och sen den dagen har jag fortsatt med det..

 

Jag är så lyckliga att han kom till Backahus och att Mille med familj tillätt mig att ta hand denna fina prinsen.

 

Jag må varit liten när jag börja rida honom och han var stark men sluta kämpa fanns aldrig han tog över hela mitt hjärta och jag kunde inte tänka mig ett liv utan honom och Kompis. Jag sa att det aldrig skulle fungera.

 

Jag red och jag red massor och kämpa. De första åren men släppte det lite efter hand. 

 

Allt har varit underbart med denna häst!

 

Man kunde inte heller bli lyckligare av att den 15 maj 2010 min konfirmation dag. Så blev denna fina hästen min, en present från Ulla och ryttarföreningen som inte går att beskriva eller man kan inte köpa något bättre. Att öpnna kuvert där det står: Nu är jag din! Det skall bli skitskoj!! /Candyman. Det var en chock jag förstod inte det alla och att sen öppna ett paket där man får en boxskylt där det står mitt namn som äger Annelie Åkesson. Asså det är så sjukt att det inte går att beskriva.

 

Jag är så tacksam för alla år jag ha fått men min underbara prins!!

(Tänkte skriva ett inlägg om bara Candyman där man kan höra mer om vår tid tillsammans och även en bildbomb på honom!)

 

 

 

 

 

Men under tiden min och Candymans tid så har det funnits hästar i andra stall in till som jag har tagit hand om och ridit och utvecklats ännu mer.

En av de tre är Mandy.

 

Mandy är min prinsessa. Hon är en häst jag älskar riktigt mycket. Hon är alltid positiv till att jobba hon springer typ ner i paddocken så mycket gillar hon det, har aldrig träffat än häst som har varit en sådan arbetsmyra som Mandy är det är sjukt. Men hon älskar allt man gör med henne du kan borsta i flera timmar och hon bara njuter av det.

Jag har lärt mig så otrligt mycket på Mandy, jag kan nästa säga att det är tack vare henne att jag är här jag är nu.

 

Hon är en läromästare som in i bomben och världens bästa sådan. Visst sen är hon ett sto så hon har ju sina perioder då hon inte tycker att hon ska göra vissa saker. En sak man kan märka tydligt på Mandy är hon är brunsigt är att det är ofta hon inte vill komma in när man hämtar henne. Men hon väger upp de dåliga mycket bra med det positiva.

 

Mandy är 20 år men man kan inte tro det om henne när du ser henne.

 

Världens finaste prinssesan!! <3

(Det ska komma ett inlägg om Mandy mer sen!)

 

 

 

 

 

Den andra av dessa tre är Vricke.

 

Han heter något (kommer inte ihåg just nu ), men han kallas Vricklund och även Vricke. 

Han är en riktigt rolig häst han asså. Jag har fått massor var galna skratt på honom och även smakat grus 4 gånger.

Vricke är en häst som älskar livet på riktigt. Han gör glädjesprång hit och dit och det är bara att hålla i sig så man inte får smaka grus.

Vricke är 7 år tror jag och har varit galopphäst innan, men han älskar att träffa nya hästar lite för mycket så han blev trött innan han skulle springa. 

Men nu njuter han av livet till fullo. 

Jag har tagit hand om Vricke i höstas och vintras då hans ägare skulle ha barn i Januari. 

Jag tack massor att jag fick chansen att ta hand om denna knäppbollen. Som fick en dela av mitt hjärta.

Jag lärde mig massor på honom och även han utvecklades. En sak jag kan tacka Vricke lite extra för är att jag lärde mig efter ett tag att hur man skulle hålla sig kvar i gjäldesprången och det kan man tack honom för. 
Det var inte ofta alla benen var i marken under en ridur alltid det var alltid något ben som flög lite ;)

Men en underbar kille är vad han är!! <3

 

 

 

Och sist men inte minst så är det Larry!

 

Heter Lancelot, men kallas Larry. 

Det är min kompis som även ägen Mandy som köpte in denna "lilla" pojken i vintras från Tyskland.

Han är 4 år eller 5 år om några månader.

Världens bästa unghäst är han. Jag började kanske rida honom i april något, när min kompis inte hann alltid.

Jag är lycklig även att få träffat denna häst han är riktigt underbar kan skulle aldrig backa för ett hinder det finns inte i hans värld. 

 

Sånt underbart psyke denna häst han, det är faktiskt inte mycket som är farligt i hans ögon utan allt ska undersökas.

 

Han har också fått en plats i mitt hjärta för han är så underbar och snygg.

Ni kommer säkert få läsa om honom här då han får till min vardag, även om jag inte alltid rider så är jag med han och Catti på deras tävlingar och träningar som hästskötare till den snyggaste kille.

 

 

 

 

Så det dessa ni antagligen kommer att få följa. Och mer om Candyman kommer komma om några veckor när jag orkar berätta det...